Trots att jag fortfarande är nybörjare, ser jag mig själv som en föregångare. Jag tycker inte ens att det är särskilt roligt att odla eller det är, rättare sagt, svårare än man tror. Man kan inte vara bekväm och ge upp liksom. Mitt ansvar är att komma över det där och gå före. I alla fall. Jag gör revolution både mot mig själv och samhällsmodellen jag har tvingats leva i. Det är omstörtande verksamhet att bli mindre och mindre beroende av systemet. Ju fler som blir självförsörjande desto sämre fungerar den rådande modellen. Desto bättre liv får vi. Alla! Jag vet att det kommer en statskupp, en världskupp, en nydaning. (Inte det Denna Världens Köpmän kommer att lura på folket genom bl a Agenda 2021 och 2030, nej jag menar den äkta Upprättelsen, efter att all ondska har skakats bort. Restoration of all things, som det så vackert heter på engelska.)
Det jobbar jag för redan nu. Det där med att plantera äppelträd ni vet.
Håller med Stefan Sundström i det han säger i en intervju i Aftonbladet 24/5 2019:
" - Vi måste rädda innerstan från innanförskapet, från sitt beroende av ändlösa transporter, från sitt slit och släng och sina meningslösa sysselsättningar. Jag tror att vi fritidsodlare kan bli förebilder för livsmedelsindustrin. Vi kan gå i bräschen för ett jordbruk som vänder kolcykeln.
We can be heroes! "
Comments