top of page

Man sitter i famnen och lär.

Man kryper och upptäcker.

Man smakar och känner.

Man blir undervisad.

Man hör och lyssnar.

Man reser sig och går.

Man härmar.

Man härmar.

Man härmar.

Man tror att man har ett val.

Man härmar.

Man härmar. 

Man härmar.

Man gör ett val.

Man börjar plocka svamp.

Stolt kommer man hem och visar upp sitt första fynd. 

Man har gjort något eget.

Man har gjort något och det man har valt är vackert.

Tills någon viskar: Flugsvamp är giftig! Och så fortsätter det ......Mer

Säg något som inte är giftigt!

Ja, det vet man ju inte till en början. Det börjar ju alltid utan eftertanke. Oskyldigt.

Man är jätteglad för sitt körkort. Att en bil förorenar har man ju inte en tanke på. Det hade i alla fall inte jag back in 1976. Jag körde min lilla beige halvautomatiska bubbla in i mitt nya vuxna liv, som om gaspedalen var min endorfinspray. Att jag hade plockat min fjärde flugsvamp fanns inte i min värld.

Dessförinnan hade jag lyckligt ovetande plockat både godis, alkohol och cigaretter. Det var ju sånt man intog i sin härmande strävan.

Vilken värld hade jag fötts in i? Den härliga svampskogen var inte helt enkel att navigera i.

Hade jag närt tanken på att härma min gammelmorfar homeopaten hade mitt liv utvecklat sig annorlunda, men hade det blivit bättre? Det tror jag inte. Då hade jag ju antagligen inte fått mina fyra barn. Mer

bottom of page