Om

 

Skrivande/Blogg

​

Vad jag minns har skrivandet funnits i mig sedan 12-årsåldern. Hittills var jag som mest produktiv medan mina fyra barn var små, då jag skrev, och gav ut, tre böcker. Det är och känns väldigt längesedan, men jag vill skriva igen och en intention med att starta en blogg är att jag ska skriva mer. Har ju så mycket i mig. Det vara bubblar och vill ut!

Jag vill slöja av  den ljusnande framtiden, som är vår och som väntar och längtar efter oss. Jag vill berätta om det stora Hopp jag bär. The Restoration of All Things pågår och jag kommer att skriva om det under  rubriken The Next age. Det kommer att bli fantastiskt och är det redan nu. 

​

Min dotter Linda går på Författarskolan på Lunds Universitet och en kurs i hennes utbildning heter The Artist Way. Rikard och jag har hakat på den kursen, för oss själva,  läser kurslitteraturen  av författaren Julia Cameron och under vintern har vi gått upp tidigare på morgonen för att skriva Morning pages, 3 sidor handskrivna A4. Det har varit roligt, jobbigt och utvecklande. Nu vill jag fortsätta skriva dessa morgontankar på den här bloggen istället. Får se om jag lyckas nu när vi inte har någon hjälp på gården och Rikard har skadat sitt knä.

​

Annars skriver jag gärna dikter. De kommer lätt till mig. Ibland kanske jag publicerar någon här

 

Hästar och metoder

​

En stor anledning till att jag har haft ett långt uppehåll i skrivandet är nog att jag har (för) många passioner. Hästar är som en del av mig, och hästar tar mycket tid. De lär mig så mycket och för ihop mig med fantastiska människor, som lär mig ännu mer. Om livet. Om mig själv. Tack vare hästarna har jag bl a kommit i kontakt med True Connection, Healing of the Heart och Equinaity, Intrinzen, metoder som har förvandlat mig och mina hästar.

 

Hälsa, Maths död, mer hälsa

​

När jag var i 18-årsåldern funderade jag på att studera till naturläkare. Det blev inte så, men intresset för naturen och hälsa har jag alltid burit med mig. När mitt första barn var bebis 1980 skrev de i marginalen på hennes BVC journal "Mamman miljöaktivist". De tyckte tydligen att det var udda att jag gav mitt barn  hemmagjort biodynamiskt potatismos istället för köpt barnmat på burk. När min man Maths fick cancer 2012 lade jag allt annat åt sidan för att hjälpa honom att bli frisk. Jag sökte över hela världen för att hitta framgångsrika naturliga behandlingsmetoder och jag fann dom. Men tyvärr upptäcktes cancer på fler ställen i hans kropp. Det var för sent och han dog i december 2013. Det var ett hårt slag för mig och mina barn, men min tro på kostens betydelse för vår hälsa och naturliga botemedel höll i sig och blev snarare starkare. Skapelsen är fantastisk och jag vill lära mig mer.

​

Tro

​

Man kan inte annat än bli hänförd och det leder mig till att berätta om mitt livs största passion, vilken är Skaparen själv. Jag har den stora förmånen att fått lära känna Honom och hans Son personligen. Detta är Evigt liv och en ära bortom ord. Jag bär på en visshet, ett orubbligt Hopp att denna jord kommer att återupprättas  till det Eden, den var från början. Ett fascinerande mysterium att upptäcka dagligen. Min största glädje.

 

Barn och barnbarn och ny man

​

Andra glädjeämnen i mitt liv är mina fyra underbara barn, tre döttrar och en son. Så fina och speciella, var och en rikt utrustade med vackra personligheter. Gåvor till mänskligheten, som jag har fått förtroendet att lotsa in i det här märkliga, som kallas livet. Sedan sex  år har jag även ett barnbarn, starka finaste Greta som mirakulöst nog lever ett nästan vanligt liv trots att hon bara vägde 650 gram när hon föddes 4 månader för tidigt i v 25.

Genom min nya kärlek och livskamrat Rikard har jag blivit berikad med ytterligare 4 vuxna bonusbarn och 6 bonusbarnbarn.

Att Rikard och jag fann varandra, i våra respektive svåra situationer, ser jag som ytterligare ett underverk. Liksom hur vi fördes till våra böners nya gemensamma drömgård Midingstorp i södraste Småland.

 

​