top of page
  • Skribentens bildmariawaxin

Det är vi som är vi


Varje vecka läser vi avsnitt i Bibeln från Moseböckerna, Profeterna och från Nya Testamentet. Vi följer Israel genom århundradena och ser kopplingarna till oss idag. Deras resa är på många plan vår resa; befrielse ut ur slaveri, rening från slaveriförtryckets programmering, ökenvandringen som skulle ha tagit två veckor men som p g a stolthet och ovilja till förändring tog 40 år, berg- och dalbanetro (vi har en tendens att tro på Gud när livet står på spel men annars klarar vi oss rätt bra själva), och så till slut att våga tro när vi står inför det okända. Finns Gud verkligen? Är hans ord att lita på? Kommer det verkligen att bli som han har sagt? Är det för lovade landet verkligen gott? Hur ska vi kunna inta det (framtiden) när det är fullt av jättar (slaverimentaliteten är ju inte till hjälp här precis)?

För er som inte känner till historien finns den att läsa i Andra Moseboken kapitel 1-18.


Igår, när jag läste kapitel 30 i 5 Moseboken, hände något; jag såg parallellen mellan Guds folk Israel och mitt/vårt liv ännu tydligare. Förtrycket och överförmynderiet, som jag alltid varit allergisk mot, kommer att falla. Det är inte permanent och menat att vara. Samhället, samhällena var de än är i den här världen, är inte menade att se ut som de gör nu. Styrelseskicken, lagarna och förordningarna är inte de riktiga och besluten fattas av fel människor.

Igår fick jag en glimt av tro på förändring; att det faktiskt går. Att det faktiskt kommer att ske!

Hur menar jag då och vad har vi med det att göra?

Skriften kallar detta för Restoration of All Things. En era, som ska vara i ett millenium, där allt kommer att återupprättas till hur det var tänkt att vara. Innan korruptionen och degenereringen tog över.

Om detta och mycket som är relaterat kommer jag att skriva här framöver.

23 visningar

Comments


bottom of page